Har kyrkan tappat det viktigaste?

Sven Almkvist

Vad är egentligen hållbart över tid i en församling och i ett kristet liv?
Bibeln pekar på något som ofta hamnar i bakgrunden: bönen och Guds ord måste stå först.

I denna undervisning talar Sven Almkvist utifrån bland annat Första Timoteusbrevet 2, Markusevangeliet 11 och Apostlagärningarna 2 och 6 om den bibliska ordning som ger ett kristet liv och en församling stabil grund. Paulus skriver: “Först av allt uppmanar jag till bön…” (1 Timoteusbrevet 2:1). När bönen får första plats kan också resten av det kristna livet komma i rätt ordning.

Predikan berör också flera olika sätt som församlingar lätt tappar riktningen när något annat än Gud hamnar i centrum. När kyrkan främst blir ett aktivitetscenter skapas lätt trötthet. När fokus ligger på liturgiska former kan tron bli passiv. När samtalet blir viktigare än sanningen riskerar evangeliet att förlora sin kraft. Och när kristen tro reduceras till upplevelser kan den i längden leda till utmattning.

Istället pekar Jesus på något mycket enklare men djupare:

• “Mitt hus ska kallas ett bönens hus för alla folk.” (Markusevangeliet 11:17)
• I Apostlagärningarna ser vi hur den första församlingen levde i denna verklighet. De höll fast vid apostlarnas undervisning, gemenskapen, brödsbrytelsen och bönerna, och när församlingen växte betonade apostlarna återigen prioriteringen: “Vi ska ägna oss åt bönen och åt ordets tjänst.” (Apostlagärningarna 6:4)

Denna predikan lyfter därför fram en enkel men avgörande fråga:
Vad händer när bönen åter får första plats – i församlingen, i hemmet och i våra egna liv?